Vad kostar egentligen elvägar?

Elvägar gör det möjligt för oss att ha mindre batterier i våra elbilar. Om vi bygger ut vårt samhälle med elvägsnät får vi därmed ett lägre behov av batterier i fordonsflottan. Om vi istället väljer att ha ett samhälle med ett stort antal snabbladdare får vi en fordonsflotta med ett stort behov av batterier. Men vad är egentligen minst kostsamt för samhället?

Elvägar gör det möjligt för oss att ha mindre batterier i våra elfordon. Om vi inte har elväg och istället ska klara laddningen med hjälp av laddstationer behöver vi ha större batterier i bilarna. Jämför man kostnaden för fullt utbyggda elvägar + mindre batterier med kostnaden för ett fullt utbyggt nät av snabbladdstationer + större batterier, landar vi i att kostnaden för elvägsalternativet grovt uppskattat är mindre än halva kostnaden jämfört med alternativet med utbyggda laddstationer.

Ett räkneexempel

Om vi endast bygger vårt laddsystem på snabbladdningsstationer är det troligt att varje personbil i framtiden kommer att ha mellan 50–100 kWh batterikapacitet ombord. I detta exempel räknar vi med 75 kWh. Men om vi har ett väl utbyggt elvägsnät så räcker det med 20 kWh i batterikapacitet. Vi kan anta att dessa batterier har 10 års livslängd.

Motsvarande siffror för lastbilar är ca 500 kWh (med snabbladdstationer) respektive 150 kWh (med elväg). Vi räknar här med betydligt kortare livslängd på batterierna – vi gör ett antagande på fyra år.

Elfordonsbatterier antas kosta ca 1000 kronor per kWh. De är dyrare idag men siffran ska ses som en förutsägelse om vad batterierna kostar i mitten av 2020-talet.

Snabbladdstationer kostar ca 6000 kronor per kilowatt laddkapacitet. Det betyder att en 120 kW snabbladdstation (en s k SuperCharger) kostar ca 720 000 kronor. En snabbladdstation för lastbilar (MegaCharger) behöver ha en laddeffekt på 1000 kW och kostar följaktligen ca 6 miljoner kronor. Snabbladdstationer kan antas ha 25 års livslängd.

Sverige har ca 5 miljoner personbilar och ca 50 000 tunga lastbilar. Sverige har samtidigt ca 15 600 km riks- och europaväg. De elvägstekniker som finns idag kostar ca 10 miljoner kronor per kilometer att bygga. Det avser en körfil i vardera körriktningen, vilket är tillräckligt på de flesta vägar. Elvägar kan antas ha 20 års livslängd.

För att slippa för långa väntetider vid snabbladdning räknar vi med att behöva en (1) snabbladdare per 100 fordon, d v s 50 000 snabbladdare för personbilar och 500 snabbladdare för lastbilar.

Räknar man samman allt detta så kan det illustreras som i bilden nedan. Den vänstra sidan av bilden avser ett samhälle med ett väl utbyggt elvägsnät och därmed ett lågt behov av batterier i fordonen. Den högra sidan motsvarar ett samhälle utan elvägar men i stället med ett stort antal snabbladdare samt fordon med stora batterier.

Vi ska komma ihåg att alla antaganden om kostnader, livslängder med mera som gjorts ovan är ganska grova. Underhållskostnader för elvägar och laddstationer är inte med. Livslängden för batterier i lastbilar är avsiktligt satt kort.

Slutsatser

Även om våra antaganden är grova kan vi dra några tydliga slutsatser:

• Det är fordonsbatterierna som bär de i särklass största kostnaderna i en värld utan elvägar.
• Det är speciellt personbilarnas batterier som är en stor kostnadspost. Därför är det oerhört viktigt att den teknik för elvägar som byggs ut kan användas av just personbilar.
• Snabbladdstationer utgör de minsta kostnaderna, de är i sammanhanget inte dyra.
• Elvägs-Sveriges totala kostnad som avskrivning per år är mindre än hälften av den för ett Sverige utan elvägar.

Till detta tillkommer att med elvägar minskar behovet av de material som ingår i moderna batterier vilket är bra för miljön. Fordonen blir också lättare och drar mindre energi, vilket också det är bra för miljön. Ytterligare en fördel är att de blir billigare och kan därmed köpas av fler.

Det finns alltså många fördelar med en värld byggd på elvägar.