Q&A från webinarium
Tack för alla frågor på vårt informationsmöte den 6:e maj. Här har vi samlat frågor och svar.
Q: Vi har många långa vägar i Sverige, söder till norr och öster till väster vilket ger enormt många mil. Pris är beroende av volym och ju större volymer ju bättre pris. Hur tänker ni att denna lösning ska fungera i hela Sverige? Om ni tänker detta som en dellösning innebär det att det ger låga volymer och höga kostnader, vad tänker ni där?
A: Även med elvägar är förutsättningen att alla fordon har en egen räckvidd i batteridrift. Denna räckvidd kommer troligen att vara ca 5–15 mil. Det betyder att det bara är de större vägarna, alltså våra riks- och europa-vägar (sammanlagt ungefär 1500 mil) som behöver vara elvägar.
Det innebär att man klarar korta resor (exempelvis pendling till jobbet) på sin natt/hemma-laddning. Längre resor, där man idag tänker sig stopp för snabbladdning, energiförsörjs via elvägarna.
Tänk dig ett scenario där du ska åka från en plats på landsbygden i södra Sverige till en plats i svenska fjällvärlden. Du startar med fulladdat batteri efter en natt hemma i garaget. Du använder kanske någon mil av batteriräckvidden för att nå en ”riks- eller europaväg” och sedan kör du på en sådan för kanske många 10-tals mil. Under dessa mil tas energin för både framdrift och för återladdning av batteriet från elvägen. När du sedan är ”nästan framme” vid målet lämnar du elvägen med fulladdat batteri och har några mil kvar som körs på batteriet tills du når slutmålet – där du laddar med ”natt/hemma-laddning”.
Läs mer i vår Elvägsskola
Läs även Trafikverkets information om kostnader, klicka på Fördjupning: www.trafikverket.se/resa-och-trafik/forskning-och-innovation/aktuell-forskning/transport-pa-vag/elvagar–ett-komplement-i-morgondagens-transportsystem/
Q: Hur fungerar det med snöröjning och is?
A: Projektet har tagit fram en speciell snöplog, anpassad till elskenan, som kommer att sköta om snöröjningen i busskörfältet.
Q: Vad är drömmen eller tanken i det långa loppet: om projektet med skenor är lyckat, ska skenorna finnas längs med alla Sveriges vägar? Eller ska skenorna finnas i sektioner och i vissa delar av landet?
A: Se svar på första frågan. Läs också hur Trafikverket resonerar: www.trafikverket.se/resa-och-trafik/forskning-och-innovation/aktuell-forskning/transport-pa-vag/elvagar–ett-komplement-i-morgondagens-transportsystem/
Q: Hur planeras affärsverksamheterna med elvägar bli bedrivna? Affärsmetoder och -modeller & element finns av flera slag för de fullt ut batteri-baserade laddningssystemen. Finns det några affärsorienterade studier gjorda i samband med besluten att finansiera nya utvecklingssteg?
A: Hur vinsterna för samhället av denna teknik skall fördelas mellan olika intressenter, dvs hur en affärsmodell ska se ut, är fortfarande en öppen fråga där mycket forskning sker. Här är en studie från Trafikverket: www.trafikverket.se/contentassets/445611d179bf44938793269fe58376b6/affarsmodeller-elvagar_slutrapport-180821.pdf
Q: När börjar spårvägen i Lund använda sektionerad strömskena, precis som spårvagnar i Frankrike, i stället för kontaktledningen?
A: I dagsläget finns inga planer på det.
Q: Hur inverkar stark värme som i mellanöstern respektive stark kyla som i Lappland?
A: Vi arbetar mycket med värmefrågorna och det visar sig att livslängden inte påverkas nämnvärt. Det oväntade är att en elväg i starkt solsken blir KALLARE när ett fordon passerar. Skuggeffekten och ”fartvinden” kyler mer än effektuttaget värmer.
Q: Hur ser ni på riskerna med kombinationen av att vägarna kommer att dra mest effekt dagtid när belastningen på elnäten redan är som störst och att vi framöver kommer att få allt större andel av vår elproduktion från sol och vind som är oförutsägbara? Är det inte risk att man måste sätta in stora mängder batterier i elnäten, mer än man hade behövt utan elvägar?
A: Även i en värld med nattladdning (för daglig pendling) och snabbladdning (för längre resor) kommer snabbladdstationerna att representera lokalt höga effektuttag. Då aggregeras dessa effektuttag i viss grad till de tidpunkter då vi människor i allmänhet tenderar att pausa en längre resa, t.ex. lunchtid.
I en värld med med nattladdning (för daglig pendling) och elvägar (för längre resor) är det totala effekt- och energiuttaget detsamma, men jämnare utbrett i tiden (och i rummet!) eftersom det inte bara behöver ske när fordonen står stilla. Därmed är elvägsteknik en jämnare last på kraftnätet en snabbladdningsteknik.
Elonroads teknik kan reglera effekttoppar genom sin möjlighet att aktivera laddning till ett fordon i taget via skenan. Genom att ha koll på fordonets laddstatus kan de fordon som inte har akutbehov avstå från att ladda just under effekttoppar.
Q: Hur mycket kostar det att anpassa en buss för Elonroads system?
A: Merkostnaden för att ”elvägsanpassa” ett fordon består av kostnaden för avtagaren, d v s den del som håller kontakten med elvägen, och en ombordladdare. Kostnaden för dessa komponenter kompenseras eftersom kostnaden för batterier sänks på grund av minskat batteribehov. Sammanlagt är det mycket troligt att fordonet som helhet blir billigare.
Q: Vad är uppskattad livslängd på kontaktdonen resp vägskenorna.
A: Livslängd uppåt 20 år. Släpkontakter betydligt kortare, cirka 1 år.
Q: Är det inte risk att utvecklingen av batterier går så fort att elvägarna ”missar tåget” och att tekniken är irrelevant lagom till att den är färdigutvecklad?
A: Det är bra med effektivare batterier. Då kan vi ha ännu mindre batterier vilket är bra för miljön. Men även mindre batterier kommer att behöva laddas med samma energi. Så elvägar är en laddinfrastruktur som gör att man slipper laddplatser som i sig tar mycket plats.
Q: Funkar det för alla elbilar? Eller behöver man en speciell reservdel?
A: Det krävs en speciell mottagare i bilen som nuvarande elbilar inte har. Det är alltså framför allt nya elbilar som kommer att kunna använda elvägar, även om man inte kan utesluta att ”ombyggnads-kit” kan tänkas säljas.
Q: Vad kostar det per meter att bygga jämfört med andra teknologier i Sverige?
A: Elvägar kostar någonstans i intervallet 10-30 miljoner per kilometer, med en fil i vardera körriktning. Det låter mycket men är ändå avsevärt mycket billigare än stora batterier och laddstationer.
Q: Vilka ska systemverkningsgraderna för elvägar bli? Sådana värden verkar saknas beträffande system för sträckor på några tiotals mil i öppen dokumentation. De är nog ”högsta tiotals %” och därmed mycket bättre än för vätgasbaserade transportsystem.
A: Alla former av elektrifiering av fordon innebär energiförluster vid överföring av energi från elnätet till hjulen, via en del mellanlagring i fordons batterier. Figuren nedan visar översiktligt energiflödet från 400 V 3 fas AC nät via laddsystem, batterier och drivsystem till hjulen för några olika tänkbara energiflödesvägar.
Notera att verkningsgradsmässigt så har de olika alternativen ungefär samma total verkningsgrad under givna antaganden.
Q: Vilken nivå förväntas priserna för användare av elvägar bli?
A: Svaret på denna fråga beror oerhört mycket på utbyggnadsgraden och på hur många fordon som använder elvägarna.
Det har gjorts en del studier av Trafikverket, se en av dem här: www.trafikverket.se/contentassets/445611d179bf44938793269fe58376b6/affarsmodeller-elvagar_slutrapport-180821.pdf
Här även en doktorsavhandling från LTH: www.iea.lth.se/publications/Theses/LTH-IEA-1090.pdf
Q: När kommer elvägsnätet i Sverige att vara fullt utbyggt? Hur många procent av vägarna är elvägar då?
A: Om elvägar byggs ut så bör de täcka 10000 – 15000 km av Sveriges Riks- och Europavägnät för att ge maximal nytta. Rent praktiskt behöver detta inte ta mer än några få år, men ett rimligt antagande är att det bör finnas en omfattande utbyggnad vid 2030 – då vi dessutom har satt målet att ha sänkt utsläppen av växthusgaser med 70 % jämfört med 2010.
